keskiviikko 17. lokakuuta 2012

Orättvist

Idag är jag trött. Sådär jag mår illa,det snurrar i huvudet dödstrött. Skulle bara vilja krypa ner under täcket och sova till våren, eller helst 8 timmar i streck. Det skulle säkert göra susen. Att vara såhär äckligt trött gör att även småsaker känns oöverkomliga. Har överlag haft en dålig dag idag. Saken blev inte bättre av att vi idag fick hem SYLVA´s tidning (förening för cancerbarn och deras familjer). I detta nummer hade man bl.a publicerat en 16-årig flickas berättelse om hur deras familj kämpade mot cancern. En kamp som de slutligen förlorade och som tog från dem både pappan och lillebrodern. Så fruktansvärt hjärtskärande berättelse att jag nu suttit här och gråtit floder. Dels över att livet ibland är så fruktansvärt orättvist och hemskt men också för att det väckte upp en massa egna ångestfyllda oroskänslor över vår princessa och hennes öde.

Princessan hon kämpar vidare. Vi har nu fått vara hemma i  hemsjukhusets goda händer. De kommer och gör sitt men de lämnar alltid en skön stämning efter sig och desstom glada barn. Barnen älskar dessa "tanter". Önskar alla vore unnade denna lyx om man har ett sjuk barn som kan vårdas hemma.

Imorgon skall vi in till avdelningen igen på kontroll. Träffa läkare, ta blodprov och fundera lite över fortsättningen. Ingen kan säga vad som förorskar princessan plågor och feber. Vi fortsätter att utreda.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti