Hejs svejs!

Fjärde postoperativa dagen och allt fortsätter i fin takt framåt. Helt otroligt. Inga bakslag ännu. Knappt man vågar säga det högt så jag skriver ner det istället. Tjohoo. Det känns som att det är första gången på väldigt länge som vi har lite flyt. Princessan återhämtar sig i normal takt. Hon är så duktig. Tänk att vara 7 år och ha ett sår som täcker större delen av buken och stomi därtill och ändå orkar man vara uppe i rörelse. Desto mera läkaren motiverar på morgonen desto mera kämpar hon. Det är jätte viktigt för henne att hon gör som läkaren säger.

Idag har hon fått äta lite bröd och blåbärssoppa. Det var ingen höjdare. Matlusten är som bortblåst ännu. Nåja, hon får ta det i egen takt. Vi har inte bråttom hem. Visst saknar man hemmet  men vi har en trevlig liten lägenhet här också som vi fått via Sylva. Vad gjorde vi återigen en gång om vi inte hade denna möjlighet. Stackars de familjer som hamnar att bo på hotell då barnet är på sjukhus. Det blir inte billigt precis. Egentligen skall man ju tacka alla underbara människor som gett sina lägenheter till välgörande ändamål. Så tack,tack,tack.

Nu tar vi natt, princessan och jag.

Fredag, en bra dag

Hittills går allt enligt planerna. Idag har princessan varit uppe och tagit några ostadiga steg. Sakta men säkert kommer hon tillbaka. Alla slangar är ännu kvar. Tråkigt att ha en slang i näsan och inte få äta eller dricka något. Idag har hon dock inte mått illa och likaså tycks hon ha lite mindre smärtor. Detta är ett bra tecken och vi hoppas slippa näs-mag-slangen inom de närmaste dagarna.

Annars har det inte hänt mycket här, och det är ju bra:) Vi sitter mest och tittar på film eller spelar skip-bo. Avdelningens lekrum är så litet att man nästan får backa in för att komma in dit. Barnkliniken har ett skilt lekrum i en annan del av byggnaden dit vi tänkte försöka ta princessan imorgon. Lillebror har redan spenderat flera timmar där och bla. bakat kanelbullar med "tanterna". Avdelningen vi är intagna på är ju allvarligt mögelskadat så det blir att flytta till ett annat hus under november månad. Det är annars konstigt hur man tänkt då man byggt barnsjukhus. Rummena är små. Inget wc eller badrum finns det förstås heller. Föräldrarna sover på madrass på golvet och sköterskorna trippar på tå för att inte trampa på nån stackars förälder nattetid. Nåja, inte skall jag klaga. Vi får ju sova med barnet och det är en viktig sak.

Ny uppdatering imorgon.

Dagen efter

Mamma "i förrgår hade jag ett mycket bättre liv" sa princessan i morse då hon vaknade. Ja, vad säger man. Så är det ju faktiskt. Det kan inte vara roligt att vakna i ett trassel av slangar och en massa maskiner som piper till höger och vänster. Magen är sjuk och smärtlindringen är inte tillräcklig. Illamåendet trycker på och allt är bara eländigt. Stackars liten.
Vi gör vårt bästa för att underlätta måendet , men byta plats med henne det går inte fast hur gärna man än skulle överta alla hennes plågor. Det är tungt att se ens barn lida fast man vet att det borde vara bättre redan om några dagar.

Vården i sig har hittills varit bra. Likaså smärtlindringen , trots att epiduralbedövningen inte mera är fullständig. På sidan om detta har hon en smärtpump som hon får trycka på enligt eget behov. Den hjälper ganska bra.

Det blev en mycket kort uppdatering idag. Nya tag imorgon.

Tårar av lättnad

Nu ligger hon här bredvid mig och sover så lugnt. Det är bara några timmar sedan hon blev opererad av Doktor Mikko här på Barnkliniken i Helsingfors. Man vågar knappt tro att det är sant att man fått bort det onda och kan hoppas på en ljusare framtid, så småningom.

Det var en fistel det var frågan om. En som fått sin början från den gamla sömmen.
Buken var dessutom full av sammanväxningar men nu har man rett ut dem allihopa.  Min älskade lilla princessa du kommer att klara det här. Operationssåret är stort och en ny stomi har hon fått men den är bara tillfällig. Om allt går bra skall den opereras ner i januari.

Nu börjar återhämtningen, för hela familjen. Nu skall det inte komma flera bakslag, så det så.