Idag var jag själv till farbror doktor. Det tog inte länge förrän han vackert konstaterade att jag har "trött hjärna". Tänk vilken passande beskrivning på mitt tillstånd. Han beskrev det så bra. Jag är varken deprimerad eller nåt annat som klassas som psykiskt sjuk. Utan jag är "trött i hjärnan". Det blir man då man känner sig hjälplös i sin roll som mamma och hamnar att tampas med olika jobbiga situationer så gott som dagligen. Känslan av att inte räcka till och känslan av hjälplöshet. Hans goda råd var att "prioritera mig själv"då allt lugnat ner sig och det tänker jag minsann göra.
Princessan har tillbringat nästan hela dagen hemma. Hon stortrivs och vem skulle nu inte göra det. Det värsta är att vara tvungen att åka tillbaka till sjukhuset på kvällen. Idag var hon jätte ledsen och det smittar ju förstås av sig.
Idag är det 6 dagar kvar på detta helvete. Hoppas bara att det inte sedan varit förgäves. Försöker att tänka positiva tankar om nästa vecka. Det skall nog gå vägen denna gång.
Hör av dig om du vill ta en kaffe eller promenad! KRAM!
VastaaPoista